Cyklar och vägar.

Vargarundan som nämns i slutet av min bok var på riktigt. Start och mål var på Stora Byvägen. Men jag vet ju inte om den verkligen arrangerades redan när bokens kvinnor var barn, jag tror nästan inte det.

Det finns en hel del cyklar också på äldre miljöbilder som jag hittat i lokalhistoriska böcker.

Bilden nedan (från 1910-talet) borde vara knäppt med ryggen mot järnvägsspåret, eftersom kyrkspiran ska skymta mitt i bild (jag ser den inte själv men går efter bildtexten i boken). Enligt samma bildtext är det första huset till vänster en biograf och nästa byggnad är telefonväxelcentralen. Det skulle innebära att huset därefter är mitt urmakeri. Det låg granne till växelcentralen. (Om inte växelcentralen har flyttat, förstås?)

Det är sånt här jag plötsligt kan snöa in mig på på ett borderline osunt sätt. För jag får det inte att gå ihop! I mitt huvud ser det ut som morgonsol och att ljuset flödar från höger, öster i bild. Alltså borde fotografen stå vid Stora Byvägen med kameran mot norr (järnvägen) och med ryggen mot söder (kyrkan), och huset med en ingång snett infälld i husknuten till höger i bild vore urmakeriet. Det liknar!

Men jag får väl ge mig. Det fanns faktiskt flera hus som såg ut precis så där. Idag står endast ett av dem kvar.

Människorna på bilden kan vara på väg till morgontåget. Och om bokens bildtext stämmer är det kvälssol och folket är på väg hem från tåget efter arbetsdagens slut.

Nutidens Nickby känns mindre levande än på dessa bilder. Stationen är nerlagd och körriktningen norrut från urmakeriet är förbjuden, denna vägstump (vid den tomt som växelcentralen stod på) är så gott som öde.

Vi tar en bild till från Stora Byvägen. Bilder nedan är fotad ett par decennier senare och från motsatt håll (jämför telefonstolparna).

Och förresten har jag en bekännelse. Jag påstår att Ainu inte kunde cykla för att det inte fanns cyklar på barnhemmet, eftersom det inte fanns några landsvägar som ledde dit. Jag får väl stoppa fingrarna i öronen och ropa fake news! och ignorera bilden nedan som knäppts på samma barnhem på 1930-talet.