Idag lyssnar jag på Jon Batistes Don’t stop när jag skriver. Det händer aldrig att jag känner att jag måste ropa ut sådant i universum, men nu gör jag det.
Don’t stop dreaming, don’t stop believing
‘Cause you know our time is coming up
So with all you’ve got
Don’t stop
There’s a reason that you’re here, don’t stop
You ain’t got nothing to fear, so don’t stop
This train has left the station
Who knows what destination
This love is for the taking
Don’t stop
På fullaste allvar. 