Ibland söker jag på bostäder med fler rum. Vi bor i radhuslägenhet med fem rum och det stör mig att jag inte har ett arbetsrum och att vi saknar gästrum, och tvillingarna kommer att vilja ha separata rum inom några år. Jag söker på sex rum men skulle egentligen behöva åtta. I verkligheten kommer vi inte att flytta. Vi har inte råd, och ingen är beredd att tumma på det gloriöst bekväma i vårt liv (vi bor några steg från dagis, grundskola och gymnasium och närlivs, och en metrokvart från Helsingfors stadskärna).
Igår ställde jag in mina hopplösa kriterier igen, och såg plötsligt en gammal bekant. Ett hus som jag vistats i så mycket i mina tankar.
Det är läkarbostaden!
Huset till salu! Jag får äntligen ta en titt in i huset, om än via mäklarbilder. Och det är så häftigt att jag tycker att jag har varit inne i detta hus tidigare! Där stod lådteven på sina teakben och med sin runda, suddiga ruta som det knastrade om om man rörde den! Där satt Elisabet, Ainu, Lilja och de andra och såg på drottning Elisabeth II:s kröning den 2 juni 1953!
Där! Precis där öppnar doktor Hedlund sin födelsedagspresent medan Esters tankar är på annat håll, de strövar längs vägar och åsar och åar i Nickby.
Där i det lilla vindsutrymmet målar Lilja sina konstverk i det ljus som de små fönstren skänker.
Så ljuvligt! Så ljuvligt.
På fullaste allvar. 