Hela mitt liv har jag fått höra att berget som jag är uppvuxen på var en vikingautpost, en vaktpost över Mälaren, som flöt långt in över Glömstadalen.
Baserade mycket symbolik i min bok på det. Det stämmer bra överens med bokens fiktiva kvinna som bokstavligen vill isolera sitt barn, kvinnan som håller vakt mot främmande makter och främmande inflytande.
Kände ändå på mig att jag måste revidera den bilden. Det finns ju en runhäll nere i dalen. Den kan ju inte ha legat flera meter under vatten på vikingatiden. Men kanske flöt vattnet där ytterligare tusen år tidigare?
Google hjälper en alltid en bit på vägen. Men för att googla exakt rätt måste man ha bättre förhandskunskaper än vad jag har. I fredags hittade jag en arkeolog som forskat i nejden, Katarina Appelgren vid Arkeologerna vid Statens Historiska Museer.
Bifogar kartor med nivåerna för olika tider. Som du ser är det först under stenålder som Glömstadalen med omnejd är ett skärgårdslandskap. Glömstadalen låg alltså inte under vatten under vikingatid. Frågan kring [backen i fråga] har därför inte heller varit någon utkikspost vid tiden kring år 0.
(Vilken fantastisk resurs, vilken vänlighet och vilken service. Är så tacksam och lycklig för proffs som ger svar!) Kartgeneratorn är annars öppen för alla och man kan söka på sin nejd med koordinater om man vill.
Det är spännande landskap jag ser framför mig när jag föreställer mig de här kartorna vakna till liv.


Ingen skillnad mot den yngre kartan alls.

Här är min backe en ö (blå pil)! Runhällen är markerad med grön pil.
Men nu vet jag förstås inte hur jag ska ersätta det som var en så fin byggsten i min berättelse. Kanske räcker det att kvinnan tror att hon bor på en forntida vaktpost? Riskerar det att bli för tekniskt?
